Underground-terapeuter: vad du behöver veta

Under de senaste åren har intresset för psykedeliska upplevelser ökat snabbt i Sverige. Samtidigt saknas lagliga möjligheter att få psykedelisk behandling utanför forskningsstudier eller specialistmiljöer. Det gör att vissa personer söker sig till behandlare som i hemlighet erbjuder psykedelisk terapi trots att det är olagligt - så kallad underground-terapi.

Förra veckan publicerade DN en granskning av fenomenet, där både klienter och psykologer berättade om praktiker som sker helt utanför lagens ramar. Studio Ett i P1 följde upp med en intervju med medicinreportern Anna Bratt och professor Per Carlbring. Artiklarna visar med tydlighet hur oreglerad den här världen är, och hur stora skillnaderna kan vara i kompetens, säkerhet och etik.

Jag rekommenderar inte att du går till en underground-terapeut. Samtidigt vet jag att vissa kommer att göra det ändå, och träffar regelbundet klienter med erfarenheter från den världen. Därför är det viktigt att du vet vad du bör fråga om för att minska risken för skada. Målet här är skademinimering, inte uppmuntran.

Nedan följer ett antal frågor som kan hjälpa dig att avgöra om den du träffar arbetar på ett sätt som är så tryggt som möjligt i en otrygg struktur.

1. Vilken utbildning och bakgrund har personen?

Det finns inga krav på legitimation eller psykologisk kompetens i underground-miljöer. Vissa som arbetar där har lång klinisk erfarenhet, andra har ingen alls. Du behöver ta reda på vilken typ av kunskap personen faktiskt lutar sig mot.

Fråga gärna:

• Har du utbildning inom psykologi, psykoterapi, medicin eller liknande?

• Har du erfarenhet av att arbeta med människor i kris eller svåra emotionella tillstånd?

• Har du handledning i ditt arbete?

Om svaret är undvikande eller svepande är det ofta en varningssignal.

2. Vilken erfarenhet har de i att arbeta med psykedeliska tillstånd?

Personlig erfarenhet av psykedelika är inte samma sak som kompetens att stötta andra.

Fråga:

• Vilken specifik träning har du i att guida eller hålla space för psykedeliska upplevelser?

• Har du utbildning i harm reduction, trauma eller krishantering?

• Hur ser din förberedelseprocess ut?

Du letar efter strukturerade och reflekterande svar, snarare än mystik eller flummighet.

3. Hur arbetar de med säkerhet och medicinska risker?

Psykedeliska substanser kan interagera med läkemedel och förvärra psykisk ohälsa. Det kräver att någon faktiskt gör en seriös bedömning.

Fråga:

• Gör du screening? Vilka frågor ingår?

• Känner du till medicinska och psykiatriska kontraindikationer?

• Avråder du ibland personer från att göra sessioner?

En trygg behandlare ska kunna säga nej.

4. Hur förhåller de sig till gränser, etik och makt?

Det här är ett av de mest riskfyllda områdena i underground-miljöer, vilket även DN:s granskning lyfter. Psykedeliska tillstånd gör klienter extra mottagliga för påverkan, och det finns dokumenterade fall av sexuella och emotionella gränsöverskridanden internationellt.

Fråga:

• Hur arbetar du med gränssättning?

• Vilken policy har du för fysisk beröring?

• Hur agerar du om attraktion eller stark dynamik uppstår?

Undvik personer som romantiserar gränslöshet eller antyder att beröring, närhet eller energiutbyte “är en del av processen”.

5. Hur hanterar de överväldigande upplevelser?

Psykedeliska upplevelser kan innebära panik, dissociation, traumaminnnen eller existentiell skräck. Här behövs kompetens, inte intuition.

Fråga:

• Kan du beskriva hur du arbetar om någon blir extremt rädd eller tappar orienteringen?

• Har du erfarenhet av att hantera akuta psykologiska reaktioner?

• Har du rutiner för att tillkalla hjälp om det behövs?

Du vill höra både trygghet och ödmjukhet, inte självsäkerhet utan förankring.

6. Hur ser de på efterarbete och integration?

Fokus i underground-världen ligger ofta på själva sessionen, men integrationen är det som gör förändring möjlig. Utan stöd efteråt ökar risken för förvirring, nedstämdhet och destabilisering.

Fråga:

• Ingår integrationssamtal? Hur många?

• Vad händer om jag mår sämre efteråt?

• Finns återkoppling eller jourmöjlighet?

Ett seriöst svar innehåller struktur. Ett oseriöst svar innehåller “du får höra av dig om det känns rätt”.

7. Hur transparenta är de?

Tilliten i en session byggs inte på ord utan på tydlighet.

Fråga:

• Hur ser en session ut, steg för steg?

• Vilka förväntningar har du på mig?

• Vad kostar det?

• Var sker det, och vilka andra är närvarande?

Dunkelhet är en risk.

8. Vilket stöd finns om något går fel?

I och med att verksamheten är olaglig finns ingen tillsyn. Om något går fel står du i princip ensam.

Fråga:

• Har du kontakt med legitimerade vårdgivare för uppföljning?

• Vilka resurser kan du hjälpa mig att nå efteråt?

• Hur tar du ansvar om du gör en felbedömning?

Brist på plan för detta är en tydlig varningssignal.

9. Hur förhåller de sig till lagen och risker?

En ansvarstagande behandlare bagatelliserar inte riskerna, varken för dig eller för sig själv.

Fråga:

• Hur ser du på den juridiska situationen?

• Vad gör du för att minska risken att jag hamnar i en utsatt position?

Om personen avfärdar riskerna eller pratar om att “systemet ändå är fel”, är det klokt att gå därifrån.

Avslutningsvis

Den underjordiska psykedeliska praktiken i Sverige växer, men är oreglerad, osäker och juridiskt riskabel. DN:s granskning visar att det finns behandlare med goda intentioner, men också brist på transparens, gränser och ansvar. Om du ändå väljer att gå den vägen behöver du ställa tydliga frågor om kompetens, etik, säkerhet och ansvar. En trygg behandlare välkomnar dina frågor. En otrygg behandlare gör det inte.

Samtidigt är det viktigt att du inte står ensam i processen. Även om det inte finns lagliga möjligheter till psykedelisk behandling i Sverige finns det legitimerade psykologer och psykoterapeuter som arbetar med integration och skademinimering. Det kan ge ett tryggare ramverk, oavsett om du redan har haft en psykedelisk upplevelse eller funderar på att ta ett steg du känner dig osäker inför. Att ha någon att prata med, som förstår både psykologi och de komplexa reaktioner som kan väckas, kan göra stor skillnad för hur du landar och tar hand om dig själv.

Jag arbetar själv med detta i min kliniska verksamhet. Om du vill ha stöd i att förstå, integrera eller navigera psykedeliska upplevelser går det bra att höra av dig. Det viktigaste är att du får hjälp på ett sätt som känns tryggt, lagligt och professionellt.

Filip Bromberg

Leg. psykolog

Kontakt

IFS och psykedelisk integration

Internal Family Systems (IFS) är en terapimodell som hjälper oss att förstå hur olika delar inom oss samverkar - ibland i konflikt, ibland i samarbete. Vissa delar försöker hålla kontroll och planera (“managers”), andra reagerar starkt vid stress (“brandmän”), medan vissa bär på sår eller smärta från tidigare erfarenheter (“exiler”).

Alla delar har en positiv intention, även de som skapar lidande. IFS betonar att vi alla har tillgång till ett själv, eller en inre kärna av lugn, nyfikenhet och medkänsla. När vi lär oss att möta våra delar från denna plats kan läkning ske på djupet.

Psykedeliska upplevelser som dörröppnare

Psykedeliska upplevelser kan ibland tillfälligt mjuka upp de inre skydd som håller svåra känslor på avstånd. Det kan innebära kontakt med tidigare undantryckta känslor, men också en ökad sårbarhet.

Ur ett IFS-perspektiv kan detta förstås som att skyddande delar släpper taget en stund, vilket ger plats för djupare kontakt med det sårbara inom oss. För vissa leder det till insikter och lättnad, för andra till förvirring eller starka känslor. Oavsett vilket kan IFS fungera som ett tryggt ramverk för att förstå och ta hand om det som väcks.

Hur IFS kan stödja psykedelisk integration

Efter en psykedelisk upplevelse är integrationen avgörande för att insikterna ska bli en del av livet. IFS erbjuder ett konkret sätt att fortsätta arbetet:

• Lägg märke till vilka delar som är aktiva. Kanske en som vill förstå allt, eller en som känner sig tom?

• Vänd dig mot delen med nyfikenhet. Vad försöker den skydda dig från? Vad behöver den just nu?

• Låt självet leda. Om du känner ett uns av lugn, värme eller intresse, börja där.

Genom att fortsätta denna inre dialog kan upplevelsen integreras på djupet och bidra till varaktig förändring.

Förberedelse med IFS

IFS kan också vara ett stöd innan en planerad psykedelisk upplevelse. Genom att identifiera sina skyddande delar - till exempel de som oroar sig, planerar eller vill ha kontroll, blir det lättare att känna igen dem under resan.

Att kunna tänka “det här är en del av mig som försöker skydda mig” kan skapa trygghet och tillit, även när upplevelsen blir oväntad eller stark.

En väg till inre samarbete

Både IFS och psykedeliska erfarenheter handlar i grunden om att återknyta till något djupt mänskligt: vår förmåga till närvaro, medkänsla och inre samarbete. När vi lär oss att möta våra inre delar med respekt i stället för motstånd, kan även svåra upplevelser bli en väg till helhet och mognad.

Om du vill utforska hur IFS kan stödja din egen process är du varmt välkommen att boka ett samtal. Tillsammans kan vi utforska det som väckts och skapa trygghet och klarhet kring dina nästa steg.

Filip Bromberg

Leg. psykolog

Kontakt